Underhållsfri fasad. Panel med patenterad spontning.
Sök
Stäng denna sökruta.
Isolering
Den heta frågan

Tilläggsisolera yttervägg

Att tilläggsisolera ytterväggen eller ej är ofta allt annat än självklart då det oftast för med sig en rivning av den gamla fasaden med stora kostnader till följd. Beroende på om du gör arbetet själv eller om du hyr in hantverkare så varierar givetvis kostnaden men oavsett vilket så är det ofta en avsevärd investering i tid eller pengar.

När det gäller om det skall göras en tilläggsisolering av fasaden eller ej så får detta såklart avgöras från fall till fall och den stora frågan är hur man på ett klokt hållbart sätt minskar energibehovet i ett hus. Många saker spelar här in såsom husets energiförbrukning, om det är försvarbart att ta kostnaden för att riva den befintliga fasaden, behöver fönstren bytas och så vidare. Sedan kan även husets rent visuella förändring spela in då en tilläggsisolering ofta gör att takutsprånget minskar en del.

Ett avgörande måste göras från fall till fall och en grundregel är om det skall tilläggsisoleras så  skall alltid den gamla fasaden rivas för att undvika att det blir en luftspalt inbyggd i väggen där varmluften förs bort på grund av drag(skorstenseffekt). Om luftspalt lämnas så riskerar en stor del av arbetet vara ogjort. Så att tilläggsisolera direkt på panel bör oftast undvikas.

Att tilläggsisolera fasaden utanpå utterväggen. Rockwool isolerbal.

Västkustskiva

Skivtypen ”Västkustskiva” är egentligen en tämligen traditionell isoleringsskiva men vars montagesätt gör att man använder plastdistanser istället för att man monterar traditionella reglar på ett C/C avstånd av 60cm vilka man sedan sätter isoleringsskivor emellan.

Vinningen med västkustskivan är att man undviker så kallade köldbryggor vilket betyder att en konstruktionsdetalj i en byggnad har kontakt både med utsidan och insidan, och kan därmed leda värme från den varma insidan till den kallare utsidan. Det är alltså en del i konstruktionen där värmeledningsförmågan är större än i övrig delar av byggnaden. Beteckningen är Ψ och har enheten W/mK.

Köldbryggor är vanliga vid dörrar och fönster, beroende av att karmen har ett sämre U-värde än konstruktionen i övrigt. Köldbryggor finns även vid träbjälklag , syll, takstolar samt väggreglar i en yttervägg

Västkustskivans ena sida är försedd med en glasfiberväv. (sidan med glasfiberväv monteras mot befintlig konstruktion/bärande konstruktion).

Tilläggsisolera yttervägg med Västkustskivan från RockWool

Gratis provbitar

Vill du ha en fasad som bidrar till ett varmare hus?
Har du råd att låta bli:-)

Isoleringens funktion

Isoleringens roll är att hålla kylan ute och värmen inne. Fibrerna i isoleringen är långa och tunna vilket försvårar värmeledning och genom att ha många fibrer så blir det många fiberväggar i isoleringen vilket minskar risken för att värmen ska stråla direkt från den varma sidan till den kalla. Fibrerna håller luften stilla och minimerar att den varma luften stiger och den kalla sjunker. 

För att beskriva hur mycket värme som går igenom ett material använder man begreppet värmeledningsförmåga. Det betecknas λ (lambda) och kallas ofta lambdavärde. Ju lägre lambdavärde desto bättre isoleringsförmåga. Glasull, stenull och olika cellplaster har i stort sett samma värmekonduktivitet. 

För byggisolering anges värmekonduktiviteten alltid vid en medeltemperatur av +10°C. Den varierar oftast mellan 0,030 och 0,045 W/mK beroende på material (anges ibland som 30 till 45). Värmekonduktiviteten ökar när temperaturen ökar, beroende på ökad värmestrålning. Läs mer om U-värde och Lambdavärde

OnceWall Isolerar

OnceWall monteras normalt sett med en luftspalt bakom vilket innebär att man i beräkningsprogram inte tar större hänsyn till den isolerförmåga som materialet tillför. Dock så vittnar otaliga kunder om stor skillnad på inomhusklimatet efter det att OnceWall monterats och vi presenterar verkliga data på detta här.

OnceWalls fasader har ett bra isolervärde men då de alltid monteras med en luftspalt emellan fasaden och isoleringslagret så får man räkna med att detta påverkar väggens isolationsförmåga. Men varje lager påverkar.

OnceWall har ett lambdavärde på mellan 0,06 - 0,1 W/mK beroende på profilernas tjocklek. Ett värde som är betydligt bättre än för exempelvis trä.

Tilläggsisolera på gammal panel

För att få bästa resultatet av tilläggsisoleringen är det viktigt att isoleringen placeras tätt emot den befintliga väggstommen. Man vill vara noggrann och undvika alla typer av glipor, glapp eller mellanrum där luften kan tillåtas att vandra.

Det är inte rekommenderat att tilläggsisolera direkt på panel som sitter sedan gammalt, eftersom det kan leda till att luftkanaler bildas, vilket kan försvaga isoleringseffekten. För att undvika detta, bör du ta bort det befintliga fasadmaterialet, ev. knutbrädor, lockläkt, bottenbrädor, foder runt fönster och dörrar samt spikläkten. 

Innan du tilläggsisolerar, kontrollera att det är ett tydligt och bra avslut mot syll och hammarband, samt att det är tätat för att förhindra mössen att ta sig in i väggen.

Det är oftast inte lämpligt att tilläggsisolera direkt på panel som sitter sedan gammalt.

Olika typer tilläggsisolering

Isolering finns i mängder av varianter och vilken som är bäst beror på vilken typ av hus du har. Galasull och mineralull är absolut vanligast. 

Minerallull - Glasull och Stenull

Minerallull är en gemensam term för glasull och stenull, som är tillverkade av smälta mineraler och oorganiska material. Glasull tillverkas av återvunnet glas, medan stenull tillverkas av smält berg eller industriavfall.

Minerallull är ett populärt isoleringsmaterial tack vare dess goda termiska egenskaper, fuktbeständighet, brandsäkerhet och ljudabsorberande förmåga. Det är lämpligt för isolering av både väggar och tak.

Skillnader mellan glasull och stenull

Glasull är lättare och har en något bättre isoleringsförmåga än stenull, medan stenull är mer brandsäker och har bättre ljudabsorberande egenskaper.

Stenull produceras på en liknande metod, men har ändå skillnader från glasull. En av de största skillnaderna är att stenull bättre tål väta än glasull.

Cellulosafiber

Cellulosafiberisolering är tillverkad av återvunnet papper, ofta tidningar, som behandlas med brandskyddsmedel och fuktresistenta tillsatser.
Egenskaper och användningsområden
Cellulosafiberisolering är ett miljövänligt alternativ med bra termiska egenskaper, fuktbeständighet och ljudabsorbering. Det är lämpligt för isolering av väggar, golv och tak.

Fördelar med cellulosafiberisolering
Cellulosafiberisolering har flera fördelar jämfört med andra isoleringsmaterial, såsom en lägre miljöpåverkan, hög återvinningsgrad och konkurrenskraftiga isoleringsegenskaper.

Sågspån och kutterspån

Sågspån och kutterspån har använts som isoleringsmaterial i Sverige sedan lång tid tillbaka. Kutterspån är små träflisor som bildas vid träbearbetning.

Sågspån och kutterspån har relativt goda termiska egenskaper, men deras fuktbeständighet och brandsäkerhet är lägre jämfört med minerallull och cellulosafiber. De kan användas för isolering av väggar och golv. Kutterspån är ett förnybart och biologiskt nedbrytbart material, vilket gör det till ett miljövänligt alternativ. Dessutom är det kostnadseffektivt och lätt att återvinna.

Fördelar med att tilläggsisolera:

  • Lägre årliga uppvärmningskostnader
  • Bättre skydd mot stigande energipriser
  • Inga krävande underhållskrav
  • Ökad boendekomfort med varmare vintertemperaturer och svalare somrar
  • Förbättrad ljuddämpning från utsidan
  • Minskar miljöpåverkan genom minskad energianvändning
  • Höjer värdet på ditt hus.

Vad är rätt tjocklek

Isolering är en viktig del av att hålla värmen inne och kylan ute i ett hus. För att uppnå en effektiv energianvändning och låga elkostnader är det viktigt att välja rätt tjocklek på isoleringen. 

I denna artikel kommer vi att titta närmare på olika faktorer som påverkar isoleringens effektivitet och hur man kan tilläggsisolera väggarna för att spara energi.

Faktorer som påverkar

Det är inte alltid lätt att avgöra vilken isoleringstjocklek som är lämplig för ett hus. Många faktorer påverkar isoleringens effektivitet, och det är viktigt att ta hänsyn till dessa när man väljer isolering. Här är några av de viktigaste faktorerna:

  • Materialets luftgenomsläpplighet
  • Arbetsutförandet vid installationen av isoleringen
  • Eventuella installationer i väggen eller taket

Det är därför inte alltid tillförlitligt att förlita sig på tillverkarnas uppgifter om värmeförluster, eftersom dessa baseras på laboratorieresultat.

Att tilläggsisolera yttervägg

En vanlig metod för tilläggsisolering av yttervägg är att isolera väggarna utvändigt med fasadisolerskivor. Om väggstommen tilläggsisoleras med 100 mm isolering, vilket sedan kompletteras med en ny oncewallpanel, kommer den totala isolertjockleken att bli 220 mm. 

Detta ger ett lägre beräknat U-värde på 0,15 jämfört med det befintliga U-värdet på 0,29 för en befintlig väggisolering på 120 mm. I Småland i södra Sverige beräknas villans energiförluster minska med cirka 2000 kWh per år.

Att välja rätt isoleringstjocklek är viktigt för att uppnå en effektiv energianvändning och låga elkostnader. Genom tilläggsisolering av väggarna kan man minska energiförlusterna och sänka elkostnaderna på ett kostnadseffektivt sätt. 

Vid val av isoleringstjocklek är det viktigt att ta hänsyn till olika faktorer som påverkar isoleringens effektivitet, såsom materialets luftgenomsläpplighet och arbetsutförandet vid installationen av isoleringen. 

Genom att ta dessa faktorer i beaktning och välja rätt isoleringstjocklek kan man minska energiförlusterna och skapa en mer energieffektiv bostad.

FAQ om tilläggsisolering

Det finns flera faktorer att beakta när man ska besluta om man ska lägga till isolering i ett gammalt hus. Här är några av de vanligaste:

  1. Energibesparingar: Ett av de viktigaste skälen att lägga till isolering i ett gammalt hus är att spara energi. Genom att lägga till isolering kan man minska värmeförlusterna genom väggar, tak och golv, vilket kan leda till lägre uppvärmningkostnader.

  2. Fuktskador: Om huset har fuktskador kan det vara lämpligt att lägga till isolering för att förhindra att fukten tränger in i huset. Däremot bör man se till att fuktskadorna är åtgärdade innan man lägger till isolering, eftersom isoleringen kan hålla fukten kvar i väggen och orsaka ytterligare fuktskador.

  3. Klimatförändringar: Om huset är utsatt för stora temperaturväxlingar kan det vara lämpligt att lägga till isolering för att hålla huset svalt på sommaren och varmt på vintern.

  4. Ljudisolering: Om huset är utsatt för mycket ljud från omgivningen, till exempel från vägen eller grannar, kan lägga till isolering hjälpa till att dämpa ljudet.

Det är svårt att sätta ett exakt pris på hur mycket det kostar att lägga till isolering på en fasad, eftersom det kan variera beroende på en mängd olika faktorer. Här är några av de faktorer som kan påverka priset:

  1. Storleken på huset: Ju större huset är, desto högre pris blir det för att tilläggsisolera fasaden.

  2. Fasadmaterial: Olika fasadmaterial kräver olika metoder för att lägga till isolering, och vissa metoder kan vara dyrare än andra.

  3. Tillgång till professionell hjälp: Om man väljer att anlita en hantverkare för att lägga till isolering på fasaden kan det påverka priset.

Efter en tilläggsisolering så måste också en ny fasad monteras vilket måste räknas med i kalkylen. Om du tilläggsisolerar själv och byter fasaden så är det inte helt ovanligt att en vanlig villa kostar ca 130.000 – 150.000 kr i materialkostnad. Att tilläggsisolera utvändigt är ofta en tämligen enkel process, men såklart också ganska tidskrävande.

Det är vanligt att tilläggsisolera ytterväggen 45 millimeter (mm) för att förbättra husets energieffektivitet. En tjocklek på 45 mm är vanligtvis tillräckligt för att ge en god isoleringseffekt, utan att det krävs för mycket plats eller gör att huset blir för ”knubbigt”. Dessutom finns det oftast standardmått på isolering som säljs, och 45 mm är en vanlig tjocklek som finns att köpa.

Det är dock viktigt att notera att lämplig tjocklek på isoleringen kan variera beroende på olika faktorer, till exempel klimatet i området, husets storlek och design, och husets befintliga isolering. Därför kan det vara lämpligt att rådfråga en professionell för att få en rekommendation på hur mycket isolering som är lämpligt för just ditt hus.

Det beror såklart på många faktorer men för den som är lite lagom händig så skull vi absolut säga att det går ofta alldeles utmärkt att tilläggsisolera och byta fasad själv. Om du väljer att göra arbetet själv, bör du se till att du har tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att utföra arbetet på ett säkert och korrekt sätt. Det kan också vara lämpligt att rådfråga en professionell för att få råd och tips innan du påbörjar arbetet. OnceWall bistår gärna med tips och råd.

Läs lite mer om tilläggsisolering på Wikipedia 

I ett genomsnittligt småhus sipprar nästan 20% av värmen genom ytterväggarna. Att tilläggsisolera fasaden kan därför resultera i en hyfsad energibesparing samtidigt som bostaden får ett mer jämnt och behagligt inomhusklimat. Men det är en arbetsintensiv och kostsam process som i de flesta fall endast är motiverad om fasadbeklädnaden behöver bytas eller renoveras. Det är viktigt att använda godkända och genomgångna isoleringsmaterial för att garantera att de uppfyller kraven för isoleringseffektivitet.

Genom att ordentligt isolera väggar, tak och golv kan du reducera dina uppvärmningskostnader och minimera ditt energibehov och om du har möjlighet att lägga till fler lager isolering är det en bra idé att göra det. För att fixera det yttersta lagret kan du använda liggande reglar(tvärs stommen), till exempel 45 x 45 mm med ett c-avstånd på 600 mm. Om du vill ha en tjockare isolering behöver du kraftigare reglar. Den totala tjockleken på isoleringen är en fråga som inte är enkel för den som ska isolera eller tilläggsisolera sin bostad. Enligt gällande byggregler (BBR, 3 kap. 14 §) finns det en gräns för hur mycket värme ett nybyggt småhus får förlora. Detta uttrycks som ”genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um i W/m²K) för byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom)”. Kravet på Um verifieras via en energiberäkning (BEN).

Nedan följer en grov skala för tjockleken på isolering och dess U-värde: 100 mm isolering ger ett U-värde på 0,40 W/m²•°C. 150 mm ger 0,30 200 mm ger 0,20 300 mm ger 0,15 400 mm ger 0,10.

Det finns allmänna riktlinjer för isolernivåer i nybyggda småhus. Till exempel rekommenderas 240 mm mineralullsisolering i väggar för att uppnå goda resultat. I passivhus krävs till exempel 500 mm i ytterväggar. Det är inte alltid ekonomiskt motiverat att använda extrema tjocklekar på isoleringen, eftersom skillnaden i energibesparing och U-värde minskar med tjockleken. Studier har visat att det bara är en procentuell skillnad i total energianvändning mellan väggkonstruktioner med 290 mm respektive 490 mm mineralullsisolering, räknat över en livslängd på 50 år.

Glasullsisolering från Saint-Gobain Isover

Saint-Gobain är en världsledande koncern inom byggmaterial och har ett välkänt varumärke Isover för sin glasullsisolering. Glasullsisolering tillverkas genom att smälta sand och återvunnet glas vid höga temperaturer och sedan skjuta ut det smälta materialet genom små munstycken för att skapa tunna glasfibrer. Dessa fibrer binds sedan samman med en bindande harts och formas till isoleringsbalar eller rullar.

Fördelar med Glasullsisolering:

  1. Termisk isolering: Glasull har utmärkta termiska egenskaper och bidrar till att hålla temperaturen stabil inomhus.

  2. Ljudisolering: Det är också ett bra ljudisoleringsmaterial och hjälper till att minska ljud från omgivningen vilket ofta är önskvärt om man vill tilläggsisolera yttervägg.

  3. Brandsäkerhet: Glasull är icke-brännbart och bidrar till brandsäkerheten i en byggnad.

  4. Hållbarhet: Det är ett återvunnet material, vilket gör det till ett miljövänligt alternativ.

Stenullsisolering från Rockwool

Rockwool är en annan ledande tillverkare av isoleringsmaterial, och deras stenullsisolering är mycket populär. Stenullsisolering framställs genom att smälta bergarter, vanligtvis basalt, vid höga temperaturer och sedan dra ut det smälta materialet i tunna trådar som formas till isoleringsprodukter.

Fördelar med Stenullsisolering

  1. Termisk prestanda: Stenull har också utmärkta termiska egenskaper och ger en effektiv isolering mot värme och kyla.

  2. Ljudabsorption: Precis som glasull ger stenullsisolering en god ljudisolering, vilket är fördelaktigt i bostäder och kommersiella byggnader.

  3. Brandsäkerhet: Stenull är icke-brännbart och bidrar till brandsäkerheten.

  4. Fuktmotstånd: Stenull är motståndskraftigt mot fukt och svamp, vilket är viktigt för att förhindra skador på isoleringen.

Skillnader mellan Glasull och Stenull:

  • Material: Glasull är tillverkat av återvunnet glas, medan stenull är baserat på smälta bergarter.

  • Termisk isolering: Båda materialen har utmärkta termiska egenskaper, men det kan finnas små skillnader beroende på specifik produkt och tjocklek. Perfekta när man vill göra en tilläggsisolering av fasad.

  • Ljudisolering: Både glasull och stenull erbjuder bra ljudisolering, men resultaten kan variera.

  • Brandsäkerhet: Både materialen är icke-brännbara och bidrar till brandsäkerheten.

  • Miljöpåverkan: Både materialen är återvunna och miljövänliga.

Val vid tilläggsisolering av fasad

Valet mellan glasullsisolering och stenullsisolering beror ofta på ditt specifika projekt, budget och personliga preferenser. Båda materialen är utmärkta isoleringsval och kan förbättra energieffektiviteten och komforten i ditt hem eller byggnad. Det är alltid en bra idé att rådgöra med en professionell isoleringsentreprenör för att bestämma vilket material som passar bäst för ditt behov.